Börjar seriöst tröttna på att aldrig få svar på saker som jag undrar! Är det så fruktansvärt svårt att ge ett enkelt svar????

Men vill man såra nån så gäller det att trycka på rätt knappar o jag antar att det är det som har skett den här gången! Blir både arg, ledsen o besviken på hur vissa saker sköts! Jag gör mitt allra bästa men det verkar inte vara tillräckligt! I de stunderna kan jag känna mig jävligt värdelös!

Varför ska jag försöka vara tillmötesgående när det inte är besvarat??? Brukar inte skriva om såna här saker med tanke på att en del läser bloggen o missuppfattar!

Men detta är mitt sätt att avreagera mig!

Känns som om de stjäl min son helt o hållet för att bilda sin familj! Men jag kommer ALDRIG att släppa MIN son! I vissa inlägg kallar hon honom sin o jag accepterar inte det! De verkar inte förstå att jag blir sårad o ledsen!

Jag kan inte ge honom datorer, tv apparater o dyra spel men jag kan ge honom all den kärlek o omtanke som han behöver o lite till!! Det är mycket viktigare än materiella ting! Åtminstone i mina ögon!

Dessutom blir mina två tjejer ledsna över att de i stort sett aldrig får träffa sin bror! Ska man behöva ta allt den lagliga vägen??? Hade hoppats på att slippa det!

Jag har förgäves bett pappa om hjälp att prata med honom o jag vet inte hur jag ska tolka pappans tystnad o brist på svar?

Känns som om de döljer någonting!

Ingen behöver ta illa vid sig eller nånting! Detta är mina känslor o åsikter o absolut inga påhopp eller anklagelser!!!!